MÅNADENS ARTIKEL

Serien ”Månadens artikel” syftar till att inspirera flera till att läsa och tillämpa aktuell forskning inom medicinsk simulering och klinisk träning.

Varje månad tipsar någon av föreningens forskningsintresserade medlemmar om en intressant artikel med en kort motivering.

Digital version: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1583202/FULLTEXT01.pdf

Hjälp! Jag ska simulera – En litteraturstudie om vad en trygg inlärningsmiljö innebär vid simulering inom hälso- och sjukvård.

Vad handlar artikeln om?
”Hjälp! Jag skall simulera!” är en litteraturstudie om vad trygg inlärningsmiljö mer konkret kan innebära i simulering. Det är Sofia Olausson, utbildningsledare på Simulatorcentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som skrivit en kandidatuppsats om detta. Uppsatsen är skriven på svenska och gör kopplingar från internationell forskning till simulering i en svensk kontext. 
Varför är artikeln värd att läsa?
Vi som håller på med simulering och utbildning pratar ofta om att trygg inlärningsmiljö är en grundbult i det vi gör. Som något ganska självklart. Samtidigt har många av oss varit med om situationer där deltagare ändå känt sig otrygga eller utsatta på olika sätt. Så det är väldigt intressant att faktiskt titta på forskning på området och försöka kategorisera och verbalisera konkreta beteenden som instruktörer kan utöva och utveckla.

 

Digital version: https://rdcu.be/cx74O

The TEAM instrument for measuring emergency team performance: validation of the Swedish version at two emergency departments

Vad är din koppling till forskning?
Jag är samordnare för denna serie ”Månadens artikel” i arbetsgruppen för forskning i KlinSim. Jag tycker det är viktigt att aktivt jobba med att göra forskning lättillgängligt för fler.
Vad handlar artikeln om?
Månadens artikel- serie vill denna gången tipsa om en färsk svensk artikel av Klas Karlgren med flera om validering av teambedömningsverktyget TEAMS på svenska. Det är spännande med själva bedömningsinstrumentet men också intressant att läsa om processen att översätta och validera TEAM i svensk kontext.

 

SEPT

2021

Liisa Carlzon

Digital version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24589 ISBN 978-91-89271-17-3 (tryckt) ISBN 978-91-89271-18-0 (pdf) ISSN 0280-381X, Skrifter från Högskolan i Borås, nr. 116.
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1515008/FULLTEXT01.pdf

Månadens artikeltips kommer från:
Liisa Carlzon, specialistläkare och utbildningsledare, Simulatorcentrum i Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vad är din koppling till forskning?
Jag är samordnare för denna serie ”Månadens artikel” i arbetsgruppen för forskning i KlinSim. Jag tycker det är viktigt att aktivt jobba med att göra forskning lättillgängligt för fler.
Vad handlar artikeln om?
Först ut är Anders Sterners avhandling ”Att vårda i akuta situationer: nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv” från i våras i Högskolan i Borås. Jag är särskilt berörd av delstudie 2 i avhandlingen, om hur sjuksköterskor beskriver sina vardagsutmaningar i akuta situationer. Och den komplexitet som finns i de olika situationerna. Jag tror att vi som simulerar behöver se över hur vi bättre kan förbereda våra studenter för den komplexitet de möter ute och förstärka beteenden som hjälper dom att vara kreativa problemlösare under stress.

Var för tycker du att artikeln är värd att läsa?
Efter en lång covid-paus tar vi nu omtag med serien ”Månadens artikel” på hemsidan för Klinsim. Under hösten kommer jag tipsa om svenska artiklar och forskningsprojekt som jag stött på under året som gått. Och som jag tror kan vara intressanta för fler att bekanta sig med. /MVH, Liisa Carlzon, arbetsgruppen för forskning i Klinsim.

FEB

2020

Zinta Celma

“‘Debriefing-on-Demand’’ A Pilot Assessment of Using a ‘‘Pause Button’’ in Medical Simulation. Michael McMullen, MD, FRCPC; Rosemary Wilson, RN(EC), PhD; Melinda Fleming, MD, FRCPC; David Mark, MD, FRCPC; Devin Sydor, MD, FRCPC; Louie Wang, MD, FRCPC; Jorge Zamora, MD, FRCPC; Rachel Phelan, MSc; Jessica E. Burjorjee, MD, FRCPC.

Månadens artikeltips kommer från:
Zinta Celma, utbildningsledare Kliniskt Träningscentrum, Uppsala. Narkosläkare i botten.

Vad är din koppling till forskning?
Mest konsument av forskning, både medicinsk och pedagogisk. Mitt specialintresse är faculty development inom medicinsk simulering.
Vad handlar artikeln om?
Artikeln beskriver en debriefingsmetod som kan minska ångestnivå hos simuleringsdeltagarna och ger möjlighet att öka situationsmedvetenhet hos teamet.

Var för tycker du att artikeln är värd att läsa?
Metoden känns vettig rent instinktivt och en liknande variant har jag ibland använt tidigare och varit nöjd med effekten. Jag kallade den för ”dansa-pausa” metoden och skulle beskriva den som en ”mjukare” variant av Rapid Cycle Deliberate Pactice, något som har seglat upp i litteraturen på sistone. Roligt att se forskning på den.

JAN

2020

Liisa Carlzon

“Let’s Talk About It”: Translating Lessons From Health Care Simulation to Clinical Event Debriefings and Coaching Conversations Walter J. Eppich, MD, MEd*, Paul C. Mullan, MD, MPH†, Marisa Brett-Fleegler, MD‡, Adam Cheng, MD§.

Månadens artikeltips kommer från:
Liisa Carlzon, specialistläkare och utbildningsledare, Simulatorcentrum i Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vad är din koppling till forskning?
Jag är samordnare för denna serie ”Månadens artikel” i arbetsgruppen för forskning i KlinSim. Jag tycker det är viktigt att aktivt jobba med att göra forskning lättillgängligt för fler..
Vad handlar artikeln om?
Artikeln diskuterar kopplingar med debriefing efter simulering och debriefing och handledning i klinisk vardag. Vilka likheter och olikheter man kan se i dessa lärandesituationer och i instruktörens/handledarens roll.

Var för tycker du att artikeln är värd att läsa?
Många instruktörer arbetar ju även kliniskt och har både formella och informella handledaruppdrag där. Flera instruktörer använder sina lärdomar och strategier från simulering i kliniska lärandesituationer. Artikeln belyser olika perspektiv kring dessa teman. 

I decembermörkret tar “månadens artikel” paus från läsning!

I stället tipsar vi om podden Simulcast. De har olika teman med intervjuer med forskare. Just nu aktuellt med två journalclub-avsnitt om den viktiga frågan: Gör simulering och HLR-träning skillnad för patienterna? Kan vi visa det?

Lyssna på samtal och läs om en färsk studie om in-situ-simulering och bättre överlevnad i hjärtstopp

NOV

2019

Renée Allvin

O´Keefe, M., Hendersson, A., Chick, R. (2017) Defining a set of common interprofessional learning competencies for health profession students. Medical Teacher; 39 (5): 463-8.

Månadens artikeltips kommer från:
Renée Allvin, med dr, samordnare för forskning och utveckling, Kliniskt träningscenter Universitetssjukhuset Örebro. Jag ingår i KlinSims arbetsgrupp för forskning och har bland annat varit med och skrivit de artiklar som publicerats inom ett KlinSim-projekt.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om att identifiera de kompetenser inom interprofessionellt lärande som är gemensamma för olika hälso- och sjukvårdsyrken.
Jag är intresserad av den här artikeln eftersom jag i samarbete med andra forskare arbetar med en systematisk kunskapssammanställning som handlar om utvärdering av interprofessionellt lärande.

Var för tycker du att artikeln är värd att läsa?
Artikeln betonar skillnaden mellan att träna professionsspecifika färdigheter i en interprofessionell kontext, och att verkligen träna det som är specifikt för interprofesionellt lärande. Författarna har identifierat ett antal områden som möjliggör att lära av med och om varandra och i en förlängning placera patienten i centrum. 

OKT

2019

Klas Karlgren

Karlgren, K., F. Larsson and A. Dahlström (2019). ”Eye-opening facilitator behaviors – an Interaction Analysis of facilitator behaviors that advance debriefings.” BMJ Simulation & Technology Enhanced Learning 0: 1-9.

Månadens artikeltips kommer från:
Klas Karlgren. Forskare inom simulering och teknikstött lärande vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm samt førsteamanuensis på SimArena vid Høgskulen på Vestlandet i Bergen.

Hur kom den här artikel till?
Det är svårt att bedöma och analysera sitt teams prestationer i simuleringar under en återkoppling/debriefing. Ofta är det tydligt att kursdeltagare inte ser sådant som erfarna facilitatorer noterar. Tack vare pedagogiska ALF-medel kunde vi studera hur erfarna facilitatorer lyckas få deltagare till att bli bättre på att själva upptäcka och ”se” vad som hänt i simuleringarna.

Vad är forskningsfrågan i artikeln?
Vad är det de erfarna facilitatorerna gör för att få deltagarna att komma vidare i sin förståelse och analys av fallet? Vi har aktivt letat efter lyckade fall av facilitering under olika skeden av återkopplingar och sedan har vi detaljstuderat dessa med hjälp av videoanalys.

Vilka är dom viktigaste resultaten?
Vi har identifierat 15 olika lyckade facilitatorbeteenden och också sett att olika beteenden fungerar vid olika skeden. Att använda videon på diverse vis var det mest framgångsrika sättet att få deltagarna att upptäcka problem som inträffat. Vid andra faser var det helt andra facilitatorbeteenden som gav resultat: tex agerade facilitatorerna ibland skådespelare för att illustrera hypotetiska skeenden genom rörelser, gester och citat och kunde därigenom få fart på diskussioner om hur ett team skulle kunna agera för att undvika problem.

SEP

2019

Elaine Sandén

Peter Dieckmann, Mary Patterson, Saadi Lahlou, Jessica Mesman, Patrik Nyström and Ralf Krage.
Variation and adaptation: learning from success in patient safety-oriented simulation training
.

Månadens artikeltips kommer från:
Elaine Sandén, narkossköterska, utbildningsledare på Simulatorcentrum i Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är din koppling till forskning?
Jag skriver på min forskningsplan och hoppas bli antagen som doktorand till våren 2020.

Vad handlar artikeln om?
Learning from success. Hur vi i simuleringen kan använda det positiva lärandet och se hur våra deltagare löser sina utmaningar. Lyfta deras kapacitet att anpassa sig i komplexa situationer och hjälpa dem att analysera vad som gjorde att de löste situationen.

Varför tycker du att artikeln är värd att läsas?
Den lyfter fram vilken skillnad vi som faciliterar kan göra genom att se och lyfta våra deltagares inneboende resurser och ge dem verktyg att hantera framtida utmaningar i sin kliniska värld.

AUG

2019

Eva Tamas

Tamás, É, Södersved Källestedt, M-L, Hult, H, Karlgren, K, Allvin, R: Closing the Gap: Experienced Simulation Educators’ Role and Impact on Everyday Health care, Journal of Continuing Education in the Health Professions: Winter 2019 – Volume 39 – Issue 1 – p 36–41.

Månadens artikeltips kommer från:
Eva Tamas, docent vid Linköpings universitet och aktiv i arbetsgruppen för forskning i KlinSim är huvudförfattare till denna artikel som publicerades nyligen och är en del av ett KlinSim-projekt.

Hur kom den här artikel till?
Artikeln är en förlängning och följd av våra tidigare projekt inom KlinSIMs arbetsgrupp för forskning. Studien syftade på att kartlägga simuleringspedagogers utveckling och betydelse för sjukvården.

Vad är forskningsfrågan i artikeln?
Vilken betydelse upplever erfarna simuleringsinstruktörer att deras erfarenheter som instruktör har för deras arbete i vården och för kliniken som sådan?

Vilka är dom viktigaste resultaten?
Alla aspekter av simuleringspedagogernas arbete speglade sig i och påverkade deras kliniska arbete. Dessa sammanfattas av huvudteman: utbildning, icke-tekniska färdigheter och klinisk kunnighet. De identifierade teman demonstrerades på individ-, team- och organisationsnivå genom ökad kompetens och trygghet. Yttersta syftet med tillämpning av insikterna som man fick som simuleringspedagog och agerandet som yrkesverksam kliniker var patientsäkerheten.

JUN

2019

Håkan Hult

Sollid,S., Dieckman,P., Aase,K., Soreide,E., Ringsted,C., Ostergaard,D. (2019) Five Topics Health Care Simulation Can Address to Improve Patient Safety: Results From a Consensus Process. Journal of Patient Safety 15(2), p 111-120.

Månadens artikeltips kommer från:
Håkan Hult, senior forskare vid Karolinska institutet

Vad är din koppling till forskning?
Forskning ger mig möjlighet att få vara nyfiken och försöka finna svar på viktiga frågor såsom Vad är lärande och hur kan man stimulera och stödja lärandet?

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om simulering och patientsäkerhet. Vi simulerar inom utbildningar och inom vården för att vården ska bli så patientsäker som möjligt, men det finns ytterst lite forskning som visar vilka delar och aspekter i simulering som förbättrar patientsäkerheten. Forskargruppen bakom artikeln har gjort ett lovvärt försök.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Artikeln använder en metod som är intressant men också problematisk, så bara det gör artikeln värd att läsa och diskutera med kollegor. Man ”landar” i att det är fem ämnen som de anser ska vara i fokus när simulering implementeras i det de kallar patient safety curricula. Även deras resultat och slutsatser bör kunna leda till intressanta diskussioner.

MAJ

2019

Faculty Development for Simulation Programs- Five Issues for the Future of Debriefing Training

KLINSIM 3

Den 11/4 var det avslutningsdag för andra omgången av instruktörskursen KlinSim steg 3 i Linköping. 

Under avslutningen fick kursdeltagare parvis presentera en artikel som belyste en viktig fråga för dom som instruktörer. En av artiklarna som diskuterades var ”Faculty Development for Simulation Programs- Five Issues for the Future of Debriefing Training” av Adam Cheng och medförfattare. Artikeln handlar om olika sätt att utveckla sin instruktörsgrupp med bl a peer-feedback och användning av bedömningsskalor för debriefingar.

Gå gärna in och läs den via länken till vänster ” LÄS ARTIKELN”

APR

2019

Torben Nordahl Amorøe

Sawyer, T., Eppich, W., Brett-Fleegler, M., Grant, V., & Cheng, A. (2016). More Than One Way to Debrief: A Critical Review of Healthcare Simulation Debriefing Methods. Simul Healthc, 11(3), 209-217

Månadens artikeltips kommer från:
Torben Nordahl Amorøe, Överläkare, Sektionschef, Simulatorcentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Doktorand, Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet.

Vad är din koppling till forskning?
Jag brinner för simulering, jag tror att det är världens bästa sätt att lära sig på (praktisk färdighet såväl som teamarbete). Jag forskar på debriefing efter interprofessionell teamträning och att göra team bättre genom att bli bättre på att hantera oförutsedda händelser, så kallad resiliens.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om olika sätt att debriefa på. Den ger ett förslag på hur man kan kategorisera de olika sätten och olika delar av en debriefing, som finns beskrivna i litteraturen. Den ger ett överblick över vad som finns beskrivet om debriefing.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Jag själv umgås mest med personer som debriefar efter ungefär samma modell som jag. Man kan lätt få uppfattningen att det bara finns ett sätt. Jag vet dock om att det finns andra sätt, men vet väldigt lite om dem. Denna artikel gav mig en bra inblick och framförallt överblick i olika möjligheter och även sätt att prata om dessa olikheter på.

JAN

2019

Samuel Edelbring

Hamstra, S. J., Brydges, R., Hatala, R., Zendejas, B., & Cook, D. A. (2014). Reconsidering fidelity in simulation-based training. Academic Medicine, 89(3), 387-392.

Månadens artikeltips kommer från:
Samuel Edelbring, Universitetslektor, Docent medicinsk pedagogik,
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Vad är din koppling till forskning?
Pedagogisk forskning är viktig för mig. Den ställer frågor på sin spets, ökar min medvetenhet och skapar en gemensam utgångspunkt för utveckling i mina områden.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om att vrida och vända på fidelity-begreppet inom simulering. Författarna redovisar olika utgångspunkter och föreslår att skippa begreppet till förmån för benämning som mer direkt är kopplad till funktionen för lärande.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Artikeln är intressant, dels för nybörjare inom simulering som ofta får ifrågasätta sin intuitiva bild att mer ”verklighetstroget” alltid är bättre, dels för mer erfarna som utvecklar tankar och stimulerar till fördjupad insikt om hur simulering bidrar till lärande.

DEC

2018

Marie-Louise Södersved Källestedt

Rating medical emergency teamwork performance: Development of the Team Emergency Assessment Measure (TEAM)

Månadens artikeltips kommer från:
Marie-Louise Södersved Källestedt, disputerad intensivvårdssjuksköterska som arbetar som utbildningsledare vid Lärcentrum med tillhörande Kliniskt träningscentrum, Region Västmanland.

Vad är din koppling till forskning?
Jag deltar i forskningsprojekten i arbetsgruppen forskning i KlinSim föreningen och mina avhandling var inom ämnesområdet hjärt- och lungräddning.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om utvecklingen av ett instrument för att bedöma teams förmåga i samband med hjärt- och lungräddnings situationer.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Artikeln ger förslag på hur du som instruktör kan göra om du objektivt vill försöka bedöma ett arbetsteams prestationer i samband med hjärt- och lungräddnings simuleringar.

NOV

2018

I novembermörkret tar ”månadens artikel” paus från läsning!

I stället tipsar vi om podden Simulcast. De har olika teman med intervjuer med forskare. Just nu aktuellt med två journalclub-avsnitt om den viktiga frågan: Gör simulering och HLR-träning skillnad för patienterna? Kan vi visa det?

Lyssna på samtal och läs om en färsk studie om in-situ-simulering och bättre överlevnad i hjärtstopp.

OKT

2018

Liisa Carlzon

Learning how to learn using simulation: Unpacking disguised feedback using a qualitative analysis of doctors’ telephone talk, Walter J. Eppich et al. Medical Teacher, vol 40, 2018

Månadens artikeltips kommer från:
Liisa Carlzon, specialistläkare och utbildningsledare, Simulatorcentrum i Väst, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är din koppling till forskning?
Jag har varit med i några forskningsprojekt och är intresserad av att hitta olika sätt att implementera den pedagogiska forskningen i undervisningen och vården.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om konsultationer på telefon som ett lärandetillfälle. Det är en kvalitativ studie om yngre och äldre läkares perspektiv på telefonsamtal, lärande och handledning. Och om hur lärandet styrs av både verbaliserad feed-back men också av ”förklädd” feedback som tex. avbrytande kommentarer eller frågor i ett telefonsamtal.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Artikeln har intressanta perspektiv på kopplingar mellan lärandet i simulering och i den kliniska vardagen. Idén att se simuleringsträningen som ett sätt att bli varse om hur man kan använda sina kliniska situationer till större lärande (learn how to learn) är väldigt spännande.

SEP

2018

Malin Tiger Axelsson

Ewertsson, Allvin, Holmström, & Blomberg. (2015). Walking the bridge: Nursing students’ learning in clinical skill laboratories.
Nurse Education in Practice, 15(4), 277-283.

Månadens artikeltips kommer från:
Malin Tiger Axelsson doktorand och universitetsadjunkt, Linnéuniversitetet Kalmar.

Vad är din koppling till forskning?
Jag forskar på sjuksköterskestudenters lärande på Kliniska träningsträningscentra (KTC) med fokus på vem, vad och hur undervisas det på KTC eftersom sjuksköterskeutbildningen är komplex och undervisningen på KTC syftar till att integrera teori och praktik.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln jag har valt beskriver sjuksköterskestudenternas erfarenheter av att lära sig praktiska färdigheter på KTC inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Genom att sjuksköterskestudenter kan få sin undervisning i t ex praktiska färdigheter på KTC kan det vara intressant att belysa sjuksköterskestudenternas erfarenheter när det gäller lärandet och praktiska färdigheter vid KTC. Det är också intressant för artikeln lyfter även lärandet i vårdverksamheten. Artikeln kan utgöra ett diskussionsunderlag för undervisande personal som undervisar sjuksköterskestudenter på KTC och i vårdverksamhet i praktiska färdigheter.

JUNI

2018

David Stenlund

There’s No Such Thing as “Nonjudgmental” Debriefing: A Theory and Method for Debriefing with Good Judgment.
By Rudolph, Jenny W et al, Simulation in Healthcare: April 2006 – Volume 1 – Issue 1 – p 49-55.

Månadens artikeltips kommer från:
David Stenlund, instruktör Kliniskt Träningscentrum Uppsala. Specialistsjuksköterska inom operation- och ambulanssjukvård.

​Vad är din koppling till forskning?
Jag är intresserad av simulering och lärande och att ta del av aktuell forskning inom området. Förhoppningsvis kan jag till hösten påbörja en egen forskarkarriär.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln jag valt ut handlar om debriefing/återkoppling, den har några år på nacken men är läsvärd. Den handlar om hur man skapar en icke dömande debriefingmiljö.

​Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Artikeln väcker tankar kring sina egna debriefingar och ger tips för utveckling och förbättring.

MAJ

2018

Magnus Hultin

Why saying what you mean matters: An analysis of trauma team communication.
By Jong et al, The American Journal of Surgery, 215 (2018) 250-254

Månadens artikeltips kommer från:
Magnus Hultin, docent i anestesi och intensivvård samt programdirektör för läkarutbildningen vid Umeå universitet.

Vad är din koppling till forskning?
Jag forskar på effektivitet i akutvårdsteam.

Vad handlar artikeln om?
Artikeln belyser problemet då traumateam kommunicerar med olika grammatiska form på meningen i relation till vilket innehåll som ska förmedlas. Det kallas även för mixed mode communication (MMC). En subtyp av MMC korrelerade negativt med teamprestation mätt med TEAM-skalan.

Varför tycker du att denna artikel är intressant att läsa?
Under simulering ses ofta att personer som står lägre i hierarkin på ett diskret sätt försöker hjälpa personer som står högre i hierarkin. Det som kommuniceras är egentligen starka uppmaningar kamouflerade som försiktiga frågor. Denna artikel ger ett ramverk för att diskutera detta utifrån grammatiken i det språk som används.

 

KlinSim 
c/o Kliniskt Träningscentrum
Strandvägen 8
352 34 Växjö

Organisationsnummer 802467-3058
Plusgiro 654705-3
Bankgiro 111-6391

Webb admin mejl:
henrik.norman.lindgren@rjl.se

© 2019 All rights Reserved.KlinSim